Verk

Lars-Gunnar Nordströms konstnärliga produktion var bred och mångsidig. Den omfattade teckningar, målningar, konstgrafik och skulpturer samt monumentalverk med varierande teknik till offentliga rum. De tidigaste verken är från sent 1940-tal, de sista från tidigt 2000-tal.

Målningar

Målningarna bildar den mest ikoniska kärnan i Nordströms konstnärliga produktion. För Nordström framstod måleriet som konstnärens laboratorium där han kunde utforska samspelet mellan form, streck och färg på bildytan. Sitt abstrakta bildspråk skapade han genom att först gestalta ett verk som en komposition i vykortsformat, liksom ett pussel. Därefter överförde han den på en jämn träfiberskiva i större format. Verkens formmotiv byggde på klart avgränsade geometriska mönster, färgerna var granna och djupa. I praktiskt taget alla målningar förekommer svarta, vita eller gråa bildelement. Med tiden blev kompositionerna stramare och paletten smalare. Materialet till sina verk skaffade han från vanliga järn- och färghandlar. I början av sin karriär målade han uttrycksfulla människogestalter och stilleben på papp och duk. Den motivkretsen lämnade han bakom sig redan på tidigt 1950-tal.

Skulptur

Inom skulptur kan Nordströms produktion indelas i två perioder. Verken från den tidiga perioden på 1950-talet bestod av hopsvetsade stycken av järnskrot. De från målningarna bekanta geometriska formmotiven och rytmiska kompositionerna går igen i skulpturerna. Färggranna var verken dock inte i och med att Nordström lämnade ytan antingen obehandlad eller, mer sällan, målade dem enfärgade. Det industriella tillverkningssättet var en medveten distansering från skulpturkonstens akademiska konventioner. Under den senare perioden med början från 1970-talet byttes skulpturernas material till blanka stålskivor. Samtidigt växte verken i storlek och formspråket blev stramare – repetition blev ett starkare inslag i kompositionerna. Som material till skisser dög butikskvitton likaväl som minneslappar. Form- och rörelsestudier i form av abstrakt origami fick sin slutliga skepnad i metall.

Konstgrafik

Nordström var en skicklig användare av konstgrafikens olika metoder. De mekaniska arbetsfaserna och den jämna tryckta färgytan förstärkte bildens immateriella karaktär och de estetiska ideal som betonade upphovsmannens anonymitet. Till Nordströms tidiga produktion hör också kubistiska verk i form av färgade träsnitt. Redan tidigt började han göra serigrafi, dvs. screentryck, som användes i framställning av tryckta tyger och affischer. På 1950-talet började han också utnyttja de möjligheter till seriellt uttryck som litografin erbjöd. Nordströms kändaste och mest samlade grafikserie är Dimensions and Extensions från 1988. Senare gjorde han varianter av gamla motiv, oftast som offsetlitografi. Också monotypier som unika tryckprodukter ingick i produktionen.

Offentliga verk

Lars-Gunnar Nordström bidrog under sin karriär till att skapa en fruktbar dialog mellan bildkonst, arkitektur och formgivning. På 1950-talet medverkade han i inredningen av några restauranger genom att fullborda den sofistikerade interiören med väggmålningar och mosaikarbeten. Nordström hade ursprungligen studerat till inredningsarkitekt. Han hade därför kontakter till byggnadsbranschen och ombads ibland att medverka i olika projekt. Förutom direkta verkbeställningar sysselsatte han sig själv genom att flitigt delta i olika konsttävlingar. Under årens lopp köptes hans verk till läroanstalter, bibliotek, sjukhus och ämbetsverk samt till många företags och föreningars representationslokaler. Bland Nordströms verk som uttryckligen var avsedda till offentliga rum kan utöver de glansiga metallverken nämnas hans originella och färggranna monumentalreliefer som han gjorde med emaljeringsteknik.

Nubbens konst i Finna

Lars-Gunnar Nordströms konst kan ses bl.a. via söktjänsten Finna med verk från inhemska konstsamlingar.

Verken i Finna